torsdag 18 juli 2013

EC Reims Finaldagen

Finaldag i Reims och det fina vädret håller i sig. Det här kom att bli dagen med stort D som i David men först hade vi lite andra finaler som skulle avverkas av dom andra svenskarna. 

I dagens första final körde Hellsten som bumpat från fredagen men nu hade tempot höjts och han fick ge sig. Var den som körde flest finaler, tre stycken.

Sen var det Johans tur och han körde bra och stabilt och var uppe på en fjärdeplats ett tag men så fick han problem med en bil med orange fälgar. Och han var lite för snäll ett par gånger och gick åt sidan när dom började trycka på honom. Han behöver fortfarande tuffa till sig lite. Slutade sexa i sin 64 del.

Sen var det Kennies och Gus tur i 32 del. Gus hittade inte farten riktigt och hängde inte med. Kennie började bra men så fick bilen med dom orange fälgarna fatt i honom och sen var han chanslös. Den orange hade ju övat upp sig på Johan i finalen innan och nu skulle Kennie tvålas till av någon anledning. Svårt för Kennie att hitta rytmen igen och så var både Gus och Kennie utslagna.

Näste svensk till rakning var David H, också i 32 del. Hade också tufft att hänga med i tempot och sen fick han ett stopp också och så var det färdigkört för hans del.

Efter det var det Pålles tur att försöka komma vidare men även han fick svårt att hänga med i det ovanligt höga tempot. Han började köra mer aggressivt men det passar inte Pålles körsätt och så var även Pålles EM slut för denna gången.

Tempot i de lägre finalerna var rejält högt och tillsammans med aggressiv körning från förarna som inte bestraffades, så blev det tufft för dom flesta svenskarna. Det var många påkörningar som skulle gett stop and go här hemma många gånger om men som de franska domarna inte reagerade på. 

Dags för Marcus S i 16 del och han började bra men så hände det som inte får hända. Däcksläpp fram. In och bytte båda fram tror jag och ut igen men ett par minuter senare var det dags igen. Bakdäck denna gången. Och så var Marcus borta ur tävlingen.

Och då var det bara David och Coffe kvar i varsin semi. Dags att återupprätta den svenska hedern alltså. Coffe fick slita lite i sin semi men klarade att säkra en sjätteplats och David hade inga problem att vinna sin semi. Så fick vi äntligen två svenskar i huvudfinalen.



Förarpresentation inför Finalen

David startade etta i finalen och höll platsen några varv men gjorde sen lite småmisstag och rasade till fjärdeplats. Kom tillbaka och slogs sen med Savoya om första platsen tävlingen igenom. I början bytte dom ofta kändes det som men efterhand blev Davids körning säkrare och han drog ifrån lite. Coffe låg längre bak i fältet och fightades med dom andra.


David i täten


Coffe till höger

Med tio minuter kvar att köra hade David skaffat sig hela rakan som försprång. Savoya jagade fortfarande närmast bakom och han verkade inte ha några planer på att ge upp.
Nu började David att göra lite småmissar igen och Savoya närmade sig mer och mer. Tre minuter kvar och Savoya hade nästan tagit in hela försprånget och vi svenskar stod upp på läktaren och tjoade och skrek och försökte hjälpa David i mål. På sista varvet hade Savoya bara två meter kvar fram till David och vi trodde ett tag att det var kört men David gjorde en sista ansträngning och passerade linjen först. EN sekund före Savoya.

Efter målgång körde han rakt fram och ställde bilen på banan och uppe på förarställningen slängde Coffe radion och sprang fram och kramade David. Vilken härlig syn.

Sverige hade fått en Europa Champion - David Ronnefalk. STORT GRATTIS David och tack för en spännande final.

Det här har varit Davids tävling från start till mål. Snabbast på kval och snabbast i semi och till sist snabbast i finalen. En oerhört duktig och trevlig kille med rätt människor runt sig. Främst då pappa Piro men även Adrian från Orion som hjälper Piro i depån. 

Coffe slutade på nionde plats i ett mycket tufft startfält.


David med Frank från Kyosho, Adrian från Orion och Mark från AKA

EC Reims 2013

1:a David Ronnefalk
2:a Renaud Savoya
3:a Martin Bayer

TQ  David Ronnefalk


Det kördes också en 40+ final och där startade Mats "Matte" Angseryd. Hade egentligen inte tid att starta för han och Mogge hade bråttom till flyget men Ekenstiernas tog hand om alla Mattes buggygrejor och tog dom till Sverige så att dom bara kunde slänga sig i bilen och åka till flyget direkt efter finalen. Matte kom på pallen. En tredjeplats. GRATTIS Matte!
 
Det här har varit en kanontävling från början till slut. Mycket väl organiserat och proffsigt. Många ideella krafter som har haft sina speciella åtaganden och det har varit utmärkt. Vi hade en kille som skötte om allt på campingen på bästa sätt och toaletterna vid banan städades dagligen. Bra mat och härlig inställning hos fransmännen. Kommer gärna tillbaka till Reims igen.
 
Stämningen i svenskgänget har varit bättre än vad jag har upplevt tidigare och alla verkar ha haft kul och har hjälpt varandra. Anders Lind har gjort ett toppenjobb som Teammanager så STORT TACK för det .
 

 
Och givetvis turistade vi lite på hemvägen. Och givetvis strulade det till sig lite. Körde längs Moseldalen när GPS tanten säger åt oss att svänga skarpt höger rätt ner i floden och då måste jag protestera. 5 minuter tidigare hade vi (jag vid ratten) passerat under en hiskligt hög bro som gick över dalen och floden och jag sa att, fy för den lede att köra över där.



BRON

 
Nu ändrade tanten sig och ledde oss upp på en väg som gick uppför backarna. Och sen ut på en motorväg. Jag kände direkt på mig att det här är FEL, VÄLDIGT FEL. Och Sture undrade vad det var. Absolut inget sa jag och blundade när jag två minuter senare körde över BRON. Den hiskligt höga.
Ohhhh, viken utsikt, kvittrade Sture medan jag hade blicken stint riktad rakt fram. Vände tillbaka ner i dalen och körde samma sträcka som vi precis kört. Då vaknar Johan till och undrar om vi inte redan passerat under den där BRON för en liten stund sen. Ser misstänkt bekant ut tyckte han.
 
Absolut inte sa jag, finns inga möjligheter, måste vara en lika dan bro som den vi såg innan. Dont mess with the GPS, lärde jag mig då.
 Vackert var det i alla fall både i Mosel- och Rhendalen. Och i Rudesheim.

Johan beundrar utsikten
(varför gå ur bilen om man inte måste)

Nu packas det för SC i Mjölby. Hoppas jag kan ta mig dit med kameran. Liiiite bättre bilder nu än innan. Behöver träna mycket men kul är det att plötsligt kunna se bilarna utan att behöva använda förstoringsglas.

Ses senare.....Mamma Balsberg




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar